jag trodde jag skulle klara att komma hem till pappa igen.

men det gjorde jag inte.

dt försva vi gjorde va att börja bårka igen,

fattar inte att hon aldrig kan låta mej vara.

alla mot en lixom, hon är 44 och ni försvarar henne som om hon vore..

tre ? det är en sak mellan mej och henne ,OCH INGEN annan!

fuck vad jag hatar dej!

kan inte fatta.inte bott hemma på typ snart en vecka, trode att vi skulle ha det trevligt på din födelsedag, men jag trodde fel.

du har inte förändrats ett skit. men jag försöke då . hela tiden. men det är väl ingenting du bryr dej i . den ena som det är fel på är tydligen jag.FATTA JAG HATAR DEJ!

jag skäms över att du är min mamma.

alla säger att man inte kan hata sin mamma, men jag gör verkligen det.mer än ngn annan på hela jävla jorden!

att hat och kärlek ligger så nära, men inte hos mej. jag hatar den jag hatar & älskar den jag älskar.

men jag älskar inte dej, jag hatar dej!

du säger att du älskar mej, men jag blir bara äcklad!

allt är faktiskt inte bara mitt fel, det är ditt också,

jag kan inte komma och snacka md dej som alla andra kan md sin mamma,för det jag säger till dej är inte säkert att det stannar mellan oss två.

hos dej finns inget att lita på , jag hatar dej!

jag önska jag aldrig träffat dej!!!!!!

men hur fan skulle det gått till egentligen ?

du födde mej och JAG SKÄMS för det!

jag bad faktiskt inte om att bli född!

synd nog kunna man ju inte välja.

för om jag hade fått välja hade jag inte vält dej som min mamma iaf.

du är för äcklig för dt!

och jag va inte den ungen du önskade er. jag är allt ifrån perfekt!

och det va de du ville ha . en perkekt unge , percis som ulrica.